Ja, jo

När det blåser och regnar och man tappar paraplyet, då vet man vem ens vänner är. Det är inte dom som säger, jag har tyvärr inget paraply att låna ut. Det är dom som säger, här, kliv in under mitt, så blir vi halvblöta båda två... Jag har många vänner. Jag har många som inte vill bli halvblöta med mig. Det gör mig ingenting. Så länge jag har alla er halvblöta krakar där ute, så säger jag bara... Let it rain!!!

Och PE'ESS!!! Kom ihåg, att om du börjar kasta skit på mig... det är inte för intet min mamma brukade säga att jag har elefantöron!!! Och det är inte för intet mina barn inte ljuger för mig (det är för jag ändå alltid vet sanningen, men det hoppar vi över). Det är för att jag är den jag är, och hör, ser och lägger på minnet. Men eftersom jag är som jag är, vet de halvblöta krakarna, att jag också kan glömma och förlåta. Att jag har en enorm förmåga att förstå, och att jag inte är långsint.

MEN FOLK MÅSTE FÅ LÖSA SINA EGNA PROBLEM OCKSÅ!!! JAG SADE UPP MIG SOM ALLMÄN PROBLEMLÖSARE I UMGÄNGESKRETSEN FÖR LÄNGE SEDAN. DET ÄR ETT JÄVLIGT OTACKSAMT JOBB SKA JAG SÄGA.

Ja det jag egentligen vill säga. Vi är ALLA mänskliga, det är ALDRIG ens fel att två träter (även om jag fick lära mig något annat) och kastar du din egen skit på din dynghög, istället för att försöka fylla min... Ja då gör det inte så mycket att du inte vill dela paraply!!!

M