lördag 2 februari 2013

Normalitet

Det här är ett längre inlägg inom den personliga sfären.
Vill ni bara läsa FB statusar och se vad jag skapat, rekommenderar jag att ni hoppar över den här texten

Jag låg i natt och funderade över de förändringar mitt liv har genomgått under de senaste tre åren. Vad jag förlorat, och vad jag vunnit, och hur trygg jag är med att det jag vunnit är så mycket mer värt än det jag förlorat. Familj och vänner, när man väger dem mot varandra i den konstellation jag haft, så var vännerna så himla mycket mer värda. Jag vet att de kommer att finnas för mig när jag sitter på hemmet och behöver blöjbyte!!! Medan familjen, ja, jag sörjer faktiskt inte den delen av familjen.

Vad jag har ändrat på för att må så här mycket bättre funderade jag också på. Jag har slutat ta på mig skulden för allt som händer. Visst det var enklare, men jag mådde inte bra av det och ingen reflekterade ens över att allt alltid var mitt fel. Inte föräldrar, inte syskon, och inte maken. Jo maken reflekterade över att andra gjorde så mot mig, men aldrig över att han själv gjorde det.

Vad har jag vunnit? Jo jag mår bättre psykiskt än på åratal, jag är en stark och kompetent kvinna som gör bra och smarta val. Jag är smalare än på åratal, av eget arbete. Jag tar ingen skit längre, och det drar inte ned mig. Jag har klarat mig med stöd utav riktigt goda vänner, och jag har skapat en egen familj som består av dem jag älskar och som älskar mig tillbaka. Mina barn är en naturlig del i den familjen, liksom mina väninnor.

Jag har lärt mig vad falskhet är, jag har sett så mycket dåliga saker och får fortfarande så mycket skit från sådana som inte är insatta i situationen. Från dem som inte sett saken från någon annans sida än den som lägger skuld och kastar skit. Missförstå mig rätt, jag vet att man alltid är minst två i en konflikt, och jag vet nog om min del i allt som händer (min verkliga del).

Vad jag gör för att må bra. Jag jobbar med min självkänsla, som var praktiskt taget obefintlig inom vissa områden i livet. Jag jobbar på mitt nu, och min framtid. Jag jobbar på saker jag verkligen kan påverka själv. Jag tar inte ansvar för andras dåliga beteende. Jag gör mina egna val, om någon väljer att göra dumma val, är inte det mitt fel. Jag är den jag är och jag står för det, som jag alltid gjort. Att andra inte kan hantera det måste ligga på deras bricka.

Jag är ärlig i min kommunikation
Jag tar ansvar för det jag gör
Jag har inga dolda agendor
Jag låtsas inte vara någon annan än den jag är
Jag står för mina val, alla är väl inte lika genomtänkta

Ja, jag har valt bort människor ur mitt liv, men jag tänker nog att om de så gärna ville vara en del av mitt liv från början skulle de uppskattat mig och de mina för dem vi är. Dessutom skulle de nog ansträngt sig en smula för att behålla mig i sitt liv om de tyckte jag var värd det.

Jag är inte bitter, jag är lycklig. Så jag vill tacka alla er som fortsätter att tro på dem som pratar skit om andra. Ni vet att om man pratar skit med dig bakom någons rygg, vänder man sig till någon och pratar om dig bakom din. Ni har hjälpt mig igenom det här. Ni har tvingat mig att ta tag i mig själv så jag inte går under.

Det finns alltid två sidor av ett mynt.
Kram

Inga kommentarer: